Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Nationalekonomen Andreas Bergh menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till TN.

Sverige riskerar att halka efter i forskningsvärlden när universitet och högskolor tappar i innovationskraft och relevans. Experter efterlyser ett ökat samarbete mellan akademin och näringslivet. "De svenska universiteten måste bli bättre", säger Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum.

Det finns en urstark efterfrågan på ingenjörer vilket har lett till att tre av fyra fick reallöneökningar förra året, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer. ”En historiskt hög andel”, säger förhandlingschef Camilla Frankelius i en kommentar.

Å ena sidan menar regeringen att god försörjning är 35 600 kronor. Å andra sidan hävdar migrationsministern att det är rimligt att kunna försörja sig på 20 000 kronor. De dubbla beskeden får nu stark kritik. ”Det här blir otroligt rörigt”, säger företagaren Joakim Gustafsson till TN.

Arbetsgivarna inom industrin accepterar medlarnas bud om kostnadsökningar på 7,7 procent över tre år. "Klarar konkurrenskraften med darr på ribban", säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf. Men facken säger nej.

På måndag löper många stora kollektivavtal ut, men fortfarande väntar alla andra branscher på att industrin ska bli klar med att sätta märket. ”Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo till DN.

Genom en ny reform ska näringslivet nu få vara med och påverka gymnasieskolans programutbud. På tiden, menar flera företagare som vittnar om stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. ”Det är något som inte stämmer”, säger skogsföretagaren Håkan Nilsson.

Många kommuner anser att Arbetsförmedlingen gör för lite för att hjälpa arbetslösa, speciellt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det rapporterar Ekot, med hänvisning till en enkät som SKR har gjort.

De flesta fristående huvudmän som har ansökt om att starta eller bygga ut en gymnasieutbildning har fått nej av Skolinspektionen. Anledningen är skärpta bestämmelser om att utbudet av program bättre ska matcha arbetsmarknadens behov, enligt myndigheten.